Björn Kumm

Fidel Castro för många synonymt med kommunism och diktatur är så mycket mer. I ett kondenserat format tecknar författaren och journalisten Björn Kumm en fullödig biografi. Vi följer ungdomens vilda gangsterår, den revolutionära tiden i fängelset, maktövertagandet 1959. Den dramatiska relationen med USA, de gömda atomvapnen, den ekonomiska krisen efter Berlinmurens fall. Men vi möter också den private Fidel Castro, som trots sina 84 år är i förvånansvärt god form. Få latinamerikaner är lika välkända som Fidel Castro revolutionsledaren och en av Latinamerikas mest framträdande politiker under 1900-talet. På mindre än 150 sidor har författaren Björn Kumm lyckats skapa en god bild av den man som betecknas vara både Kubas räddare och diktator beroende vilket perspektiv man väljer. I Björn Kumms fascinerande skildring av Fidel Castro sätts läsaren snabbt in i Kubas komplicerade och minst av allt lugna och fredliga historia. Därefter tar den mer personliga historien vid, om mannen som har lyckats bibehålla makten i nästan 50 år på revolutionens ö. Det är en skildring av en dynamisk man som redan i unga år lärde sig att använda våldet som kampmetod. Som ung student i Havanna skapade han sig en politisk plattform, och 1953 fängslades han efter en misslyckad attack mot en militärbas. Efter två års fängelse frigavs han och begav sig till Mexiko där han grundade den revolutionära 26 juli-rörelsen, planerade hur han skulle återvända till Kuba och störta den sittande diktatorn Batista. Kumm berättar därefter om den dramatiska återresan till Kuba och om de hårda åren som gerillakrigare i bergen som slutligen resulterade i maktskiftet 1959. Efter några turbulenta år blev det än värre när Fidel år 1961 officiellt deklarerade en marxistisk ståndpunkt mitt under kalla kriget och gav sitt stöd åt den sovjetiska invasionen av Tjeckoslovakien 1968 och Afghanistan 1979. När kommunismen föll sönder i öst 1989 framstod Castros personpräglade men ideologiskt ortodoxa diktatur som alltmer isolerad. Många förväntade sig nog att även Fidel Castro skulle störtas. Men trots inledningsvis besvärliga år på 1990-talet lyckades Fidel fortsätta styra landet. Kumm beskriver självfallet även diktatorns senaste år som innefattar sorti från presidentskapet, men där systemet som han byggt upp fortfarande är intakt.

Pressröster om boken:
"Med sina 144 sidor är Fidel Castro en lättviktare, men det betyder inte att innehållet känns tunt. Journalisten Björn Kumm sammanfattar revolutionärens historia på ett intressant och engagerat sätt. Och lyckas förklara varför han har varit och är en viktig gestalt ur ett världspolitiskt och historiskt perspektiv."
- Kristina Nilsson för Norra Skåne

"Jag gillar Kumms 144-sidiga berättelse om Castro (ja, den ska vara kort, det är syftet med den här biografiserien). För Kumm står med utslagna händer: han kan addera goda ting, men ser också ett hårt bokslut."
- Stig Hansén för Helsingborgs dagblad

"Che Guevaras död är mitt livs scoop, en avgörande historisk händelse jag helst sluppit rapportera. Jag var tung i själen. Närmare 40 år senare vill jag berätta om Ernesto Che Guevaras liv, abrupt avslutat i Bolivia, mer dramatiskt och mer omvälvande än de flestas." Björn Kumm, ur bokens förord

Den 9 oktober 1967 stod Björn Kumm på ett flygfält i den bolivianska staden Vallegrande. En mängd människor hade samlats där. Journalister, soldater och lokalbefolkning stod som paralyserade. Ryktet gick att Che Guevara hade tillfångatagits. Död eller levande, ingen visste säkert. Ernesto "Che" Guevara föddes 1928 i Argentina. 1956 var han en av 82 revolutionärer som klev ombord på en alltför liten båt och landsteg på Kuba för att inleda ett gerillakrig. Che började som expeditionens läkare men kom att bli en av dess främsta militära ledare. Detta är historien om Che och hans liv. Författare är Björn Kumm som var på plats när Che, fastsurrad som ett bylte vid landningssteget på en helikopter, fördes till Vallegrande för att visas upp för världen. Che var död, men bilden av honom levde vidare. Han blev en symbol för den ungdomsrevolution som bröt ut 1968, inte i Latinamerikas eller Afrikas djungler utan på gatorna i Europa.

Björn Kumm är författare och journalist, känd från radions P1. Han har tidigare gett ut ett flertal böcker, däribland Terrorismens historia (1998) och Kalla kriget (2006).

»Och det har blivit en utmärkt bok som demonstrerar hur en skicklig och erfaren journalist kan göra något läsvärt av snart sagt vilket material som helst. Framställningen är klar och nära nog elegant, författarens omdömen balanserade och kloka, sakfelen få och obetydliga.« Richard Swartz, Svenska Dagbladet

»Tito - Folkets diktator är ett ärligt och på många sätt lyckad försök att skildra en sammansatt politikers avtryck i historien.« Ingemar Nilsson, Norrländska Socialdemokraten

»Tito - Folkets diktator är en välkommen och initierad skildring, som ger Tito en rimlig plats i historien och fördjupar bilden av det Jugoslavien som föddes och gick under på 1900-talet.« Sören Sommelius, Helsingborgs Dagblad


Hur kan en diktator vara älskad? Josip Broz, känd som Tito, var Jugoslaviens ledare från 1945 fram till sin död 1980. Var Tito en självupptagen tyrann eller finns det, som vissa anser, skäl att kalla honom "folkets diktator"? Större delen av 1900-talets världshistoria återspeglas i Titos liv, men vem var han i själva verket? Det vill Björn Kumm förklara i sin biografi över en av förra århundradets mest omtalade politiska ledare.

Tito föddes i Kroatien, deltog i första världskriget och blev krigsfånge i Ryssland, där han hamnade mitt i revolutionen och blev bolsjevik. Som "kamrat Walter" rekryterade han frivilliga till spanska inbördeskriget och utnämndes strax före andra världskriget till ledare för Jugoslaviens kommunistiska parti. Under den nazityska ockupationen ledde Tito en framgångsrik motståndsrörelse, som 1945 övertog makten. Under det kalla kriget balanserade han mellan de båda supermakterna, USA och Sovjetunionen. Var det Tito som höll samman den jugoslaviska staten? Var Jugoslaviens sönderfall oundvikligt efter hans död?

Björn Kumm har under sina många verksamma år rapporterat om politiskt motstånd. Vi känner till de motståndsrörelser som kämpade under andra världskriget i våra grannländer Danmark och Norge. Men en liknande kamp har förts på många andra ställen under lång tid. Motstånd handlar ofta om de maktlösas kamp. Hur ska man mobilisera de mycket svaga och de allra fattigaste mot en övermakt som kontrollerar staten och har flest vapen? Trots allt har många motståndsrörelser segrat, ibland utan att tillgripa våld. Hur har det gått till? Och vad händer när motstånd krossas? Björn Kumm har skrivit en angelägen bok som handlar om världens många motståndsrörelser, deras segrar och nederlag. Det är en bok som behövs för att förstå dagens ofta obegripliga konflikter.

»Lättläst och intressant. Viktig för var och en som vill ha en bakgrund till vår tids till synes obegripliga våld.« Hallandsposten

Romartidens judiska seloter, Röda brigaderna i Italien, Baader-Meinhof-ligan i Tyskland, USA:s extrema patrioter - många är de grupper som tagit till vapen i sin kamp mot samhället.

I Terrorismens historia gör journalisten Björn Kumm nedslag i terrorns blodiga historia. I belysande och lärorika exempel möter vi grupper från en rad länder och tidsepoker. Men författaren skildrar inte bara organisationerna som skapat oro i sin omvärld, utan sätter dessutom in dem i sitt sociala och politiska sammanhang. Detta gör Terrorismens historia till ett utmärkt referensverk för alla som vill få en bakgrund till dagens spektakulära våldsdåd.

I ett avslutande kapitel diskuterar Björn Kumm utvecklingen efter 11 september 2001.

Björn Kumm (f. 1938) är författare och journalist, känd från radions P1. Hans stora intresse är utrikespolitik och hans analyser och kommentarer om händelser i världen är kända både från radio och tidningar. Han har även gett ut böckerna "Kalla kriget" (2006), "Tito" (2009) och "Fidel Castro" (2011).

Snart har det gått två årtionden sedan det kalla kriget upphörde. Berlinmurens dramatiska fall och Sovjetunionens kollaps markerar slutet på den period som efter andra världskriget kom att prägla senare hälften av 1900-talet. Det var en tid då skräcken för ett tredje världskrig hemsökte mänskligheten på ett sätt som nu nästan är bortglömt. Här beskrivs det kalla krigets motsättningar och många paradoxer och dess aktörer presenteras. Berlinmuren, som chockade världen när den byggdes 1961, hälsades trots allt med lättnad av USA:s president John F Kennedy. Med muren avtog krigsriskerna i Europa. Däremot fick terrorbalansen mellan supermakterna USA och Sovjetunionen våldsamma urladdningar i andra delar av världen, däribland Korea, Vietnam, södra Afrika, Centralamerika och Afghanistan, men även Sverige drogs med när en svensk DC 3-a försvann över Östersjön 1952 och en sovjetisk ubåt gick på grund i Blekinge skärgård 1981. Kalla kriget utkom första gången 1999. Denna nya utvidgade upplaga baseras på upptäckter i de hittills oåtkomliga arkiv som efter kalla krigets slut och Sovjetunionens sammanbrott blivit tillgängliga för forskare och journalister. Björn Kumm (f. 1938) är skribent och journalist, känd från radions P1. Han har tidigare gett ut ett flertal böcker, däribland Terrorismens historia (Historiska Media).

Journalisten Björn Kumm har haft världen som arbetsfält i mer än 50 år. Han var den som 1966 avslöjade att hundratusentals svenskar var åsiktsregistrerade av säkerhetspolisen, Säpo. År 1967 bevittnade han en makaber likvaka i Vallegrande i Bolivia där Che Guevaras kropp visades upp av bolivianska militärer. Björn Kumm har intervjuat Ugandas diktator Idi Amin, skildrat urskogskövling och indianförtryck i Amazonas och avslöjat Bofors smuggling av vapen till förbrytarregimer.

I Uppdrag världenberättar Björn Kumm om sina år som reporter, om personer han mött och dramatiska händelser som förändrat världen och vår syn på den.